Värdepapper med fast avkastning

Allt om börshandlade obligationsfonder

 

Allt om börshandlade obligationsfonder

Värdepapper med fast avkastning är räntebärande värdepapper som statsobligationer, företagsobligationer, säkerställda obligationer eller andra skuldförbindelser, som vanligtvis används för långsiktig extern finansiering av respektive emittent eller som en placering av en investerare och som erbjuder en fast ränta vid emissionen.

I regel har en investerare i värdepapper med fast avkastning rätt till:

  • Ränta: Köparen av ett värdepapper med fast avkastning får en fast ränta som motprestation för överföring av pengarna genom betalning av köpeskillingen (motsvarar en utlåning) under löptiden.

  • Återbetalning: I slutet av löptiden upphör skuldförhållandet genom återbetalning av värdepapperets nominella värde (detta behöver inte motsvara värdepapperets köpkurs).

 

Vid köp av en obligation med fast avkastning som emitterats av ett företag bör det noteras att till skillnad från aktier förvärvas ingen andel i företagets eget kapital, utan externt kapital som tillhandahållits åt företaget.

En obligation med fast avkastning anses principiellt innebära en lägre investeringsrisk eftersom den prioriteras över aktier i händelse av emittentens likvidation och kan säkras beroende på strukturen.

Men risken kan variera mycket mellan olika obligationer. Allmänt sett medför obligationer från emittenter med hög kreditvärdighet en lägre risk än obligationer från emittenter med lågt kreditvärdighet. De senare genererar generellt en högre avkastning (ränta) för att kompensera för investerarens högre risk.

De mest kända värdepapperen med fast avkastning och emittenterna av dessa är följande:

  • Offentliga obligationer som kan emitteras av antingen den tyska regeringen (t.ex. statsobligationer och andra statliga värdepapper), förbundsländerna eller kommuner och offentliga organ. Den federala regeringen och förbundsländernas regeringar finansierar sina budgetunderskott, antingen delvis eller helt, genom offentliga obligationer.

  • Bankobligationer och säkerställda obligationer emitteras av kreditinstitut. Sådana emissioner kan till exempel användas för att anskaffa kapital för medel- och långsiktig finansiering av utlåningsverksamheten.

  • Företagsobligationer (”corporate bonds”) emitteras av företag. Dessa är innehavarskuldebrev och en form av extern finansiering för företag.

 

Obligationer delas ofta in enligt sin löptid. En populär klassificering är exempelvis:

  • kort sikt (upp till 5 år)

  • medellång sikt (5 till 10 år)

  • lång sikt (mer än 10 år)

 

Förhållandet mellan (den återstående) löptiden och räntan hos en obligation med fast avkastning uttrycks genom räntekurvan.

Liksom alla finansiella produkter innebär obligationer med fast avkastning vissa risker. De viktigaste riskerna är fallissemangsrisken och ränterisken.

  • Fallissemangsrisk: Fallissemangsrisken (eller kreditrisken) uppstår på grund av möjligheten till fördröjd betalning eller insolvens hos en emittent. Ju sämre kreditvärdighet emittenten har, desto högre är fallissemangsrisken för obligationen. Som redan nämnts måste emittenter med dålig kreditvärdighet erbjuda en högre kupong eller högre ränta för att vara attraktiva för investerarna trots den högre risken för fallissemang jämfört med emittenter med bättre kreditvärdighet. Till och med statsobligationer kan innebära fallissemangsrisker.

    Internationella kreditvärderingsinstitut bedömer kreditvärdigheten hos enskilda emittenter och obligationer från sitt perspektiv. De mest kända kreditvärderingsinstituten är Moody's, Standard & Poor's och Fitch.

  • Ränterisk: Under löptiden beror obligationens kurs på nivån på EUR-räntan och andra påverkande faktorer. Detta innebär att obligationen också kan noteras under emissionskursen under löptiden, vilket kan leda till värdeförluster. I synnerhet risken för ränteförändringar bör ses som en kursbestämmande faktor. Ränterisken uppstår eftersom marknadsräntan kan förändras. Även om en obligation vanligtvis återbetalas till sitt nominella värde i slutet av löptiden har marknadsräntan dock ett stort inflytande på den nuvarande kursen hos en obligation med fast avkastning.

    Marknadsräntan är en viktig parameter för värderingen av en obligation med fast avkastning. En förändring av räntan har i allmänhet följande effekter när den ses isolerat:

    • Kursen på obligationen sjunker när marknadsräntan stiger.

    • Kursen på obligationen stiger när marknadsräntan sjunker.

 

CIO View