Ädelmetaller

Guld

Inledning

Den kemiska förkortningen för guld är Au, vilket kommer av den latinska beteckningen aurum. Guld började först brytas i Egypten för över 4 000 år sedan. Det användes till mynt för första gången i nuvarande Turkiet, omkring år 640 före Kristus. Guld är en tät, glänsande, gulaktig ädelmetall som har använts som en investering, som valutaenhet och vid smyckestillverkning i flera tusen år. Det är den mest form- och töjbara metall man känner till. Ett enda gram guld kan rullas ut till en platta med en yta på en kvadratmeter eller dras ut till en tråd med en längd på över en mil.

Guld är en god ledare för värme och elektricitet och är korrosionsbeständigt mot luft, värme, fukt och de flesta lösningsmedel. Ibland förekommer guldklimpar, men oftare finner man guld som små korn på kanten av mineralkorn. Förr i tiden vaskade man guld från flodbäddar. Tack vare modern utvinningsteknik går det nu att framställa guld kostnadseffektivt från malm som har en massafraktion i jordskorpan på mindre än 0,5 delar per miljon. Guld fungerade som bas för världens valutasystem enligt Bretton Woods-avtalet, som gällde mellan 1944 och 1971. Världsvalutorna var kopplade till en amerikansk dollar som i sin tur backades av guld. När detta system bröt samman i slutet av 1971 uppstod inte bara flexibla växelkurser utan även flexibla guldpriser.

De viktigaste producenterna

Guldproduktionen i Kina, Australien och USA står för cirka en tredjedel av den globala produktionen. Dessa tre länder gick om Sydafrika 2007, som då hade varit världens största guldproducent sedan 1905. Denna position innehas nu av Kina som har en guldproduktion på 370 ton per år.

De största marknadsaktörerna

Internationella centralbanker är inflytelserika institutioner på den globala guldmarknaden eftersom de har guldreserver på över 31 900 ton (juni 2013). De största guldinnehaven har USA, med 8 134 ton. Detta motsvarar 69,8 procent av landets totala reserv.

De 20 centralbanker som har tecknat Central Bank Gold Agreement innehar för närvarande i genomsnitt cirka 40 procent av sina reserver i guld. Europeiska centralbanken däremot har bara 26,8 procent av sina reserver i guld.

Medan europeiska centralbanker fortsätter att inneha betydande guldinnehav har centralbankerna i Asien däremot dramatiskt ökat sina innehav av utländsk valuta under de senaste åren. Som ett resultat av detta har förhållandet mellan guld och totalinnehav sjunkit stadigt i Asien. I Japan är förhållandet mellan guld och de totala reserverna för närvarande bara 2,4 procent. Det pågår dock en trendförändring: Framför allt Kina, Ryssland, Indien och Mexiko expanderar för närvarande kraftigt sina guldreserver från 370 ton per år.

Vanliga användningsområden

Guld används främst inom smyckesindustrin och legeras ofta med silver, koppar och andra metaller eftersom rent guld är för mjukt. Halten av rent guld anges i karat (K).

Guld används även inom industrin på grund av dess elektriska ledningsförmåga, korrosionsbeständighet, reflektionsförmåga och andra fysikaliska och kemiska egenskaper. Metallen används för elektroniska anslutningar och kontakter, inom tandvården, för medicinsk utrustning, inom kemin samt vid fotografering. Eftersom guld är mycket dyrt jämfört med andra metaller är dess användning inom industrin låg.

Silver

Inledning

En legering av 92,5 procent silver och 7,5 procent koppar kallas vanligen för ”sterlingsilver”. Den kemiska symbolen Ag för silver kommer av det latinska namnet argentum.

I naturen finns denna ädelmetall ofta nära bly-, koppar- och zinkmalm. Silver bröts för första gången för cirka 5 000 år sedan i en region som i dag tillhör Turkiet. På den tiden var användningen av denna ädelmetall utbredd eftersom silverfyndigheterna var lättillgängliga. Det kan brytas över marken eller omedelbart under jordytan. Silvrets roll har förändrats mycket i dag. Tidigare används det först och främst för att förädla smycken, men silver förekommer i dag på otaliga platser i alla hushåll på grund av dess höga elektriska ledningsförmåga, till exempel i kameror, datorer och andra produkter.

Stora producenter och köpare

Mexiko är världens största silverproducent med över 4 200 ton 2012, följt av Kina och Peru. Som ett resultat av betydande produktionsökningar nådde den globala produktionen en ny topp på drygt 770 miljoner uns, eller 24 000 ton, förra året. Men utvecklingen gick även i motsatt riktning, då produktionen i USA och Chile minskade. De två största ekonomierna, Kina och USA, är också de två största konsumenterna. Men Indien är snart ikapp. Även investerarna håller på att upptäcka silver.

Vanliga användningsområden

Genom historien har silver och guld använts för att tillverka utsmyckningar, bruksföremål, smycken och mynt. I jämförelse med guld används dock silver betydligt mer inom industrin, vilket främst beror på prisförhållandet: Silver är för närvarande cirka 60 gånger billigare än guld.

Platina

Inledning

Den kemiska symbolen för platina är Pt. Namnet kommer av det spanska ordet platina som betyder ”litet silver”. Platina är en av de mest ädla metallerna, vilket innebär att mycket få kemikalier reagerar med platina eller attackerar den genom oxidering. Platina är 30 gånger mer sällsynt än guld och har en massfraktion på cirka 5 delar per miljard i jordskorpan. Liksom guld är platina formbart och töjbart. Det innebär att ett gram platina kan rullas ut till en fin tråd med en längd på cirka två kilometer.

Denna ädelmetall har anmärkningsvärda katalytiska egenskaper. Eftersom platina inte blir anlupet lämpar det sig väl för smyckeframställning. Det första beviset på förekomst av platina är från slutet av 1400-talet. Upptäckten av platina i mitten av 1600-talet tillskrivs astronomen Antonio de Ulloa. Ända till nyligen var definitionen av en meter (arkivmeter) baserad på avståndet mellan två markeringar på en stav av platina och iridium som finns hos den internationella byrån för mått och vikt (Bureau International des Poids et Mesures (BIPM)) i Sèvres, Frankrike. Även i dag är vikten på ett kilogram baserad på det ursprungliga kilogrammet i form av en platina-iridiumcylinder, som också finns hos byrån.

De viktigaste producenterna

Cirka 70 procent av platinafyndigheterna och -produktionen finns främst i Bushveld Igneous Complex, norr om Pretoria i Sydafrika. Platina förekommer även i Great Dyke (Zimbabwe), en geologisk formation som korsar landet i nordsydlig riktning. Utanför Afrika har Ryssland de viktigaste platinafyndigheterna. Platina är främst en biprodukt från nickelproduktion i Norilsk-fyndigheterna. Andra viktiga producenter är Kanada och USA. Även här är platina främst en biprodukt från nickel- och palladiumproduktion. Det krävs mellan sju och tolv ton malm för att producera en troy uns eller cirka 31 gram platina.

Vanliga användningsområden

Platina används ofta där katalysatorer måste sätta igång kemiska processer utan att samtidigt förbrukas. Över 50 procent av den totala produktionen används för detta ändamål. Det används framför allt för rengöring av avgaser från avgasrör i lätta dieselfordon. Smyckesindustrin är den näst viktigaste branschen, med cirka 30 procent av den totala efterfrågan. Kina dominerar den globala marknaden för smycken i platina. Platina blir också allt viktigare som industrimetall inom kemi-, el- och glasindustrin.

Efterfrågan på platina kan komma att öka på grund av den trend med fortsatt stigande energipriser som råder för närvarande. Det är en utmärkt katalysator för bland annat väte- och bränslecellsteknik. Bränsleceller omvandlar energin från en kemisk reaktion direkt till elektricitet och alstrar värme som biprodukt. Till skillnad från fossila bränslen är avgasprodukten från en vätgas- och syredriven bränslecell vattenånga.

Palladium

Inledning

Palladium har den kemiska symbolen Pd. Ordet palladium kommer av det grekiska namnet ”Pallas”, som bars av den grekiska vishetsgudinnan. Palladium påminner kemiskt om platina, men har en lägre densitet (12 cm/g, jämfört med platina med 21,5 cm/g). Smältpunkten för palladium är 1 555 °C, vilket är den lägsta smältpunkten jämfört med alla andra metaller i platinagruppen, som rodium och iridium. Till exempel smälter platina först vid 1 768 °C. Palladium har anmärkningsvärda katalytiska egenskaper, och även om det smälter lättare än platina är det fortfarande väl lämpat för smyckeframställning. Det upptäcktes 1803 av den engelska kemisten William Hyde Wollaston. Fram tills nyligen användes palladiumklorid för tuberkulosterapi och spelade en viktig roll inom kärnenergin.

De viktigaste producenterna

Det ryska gruvföretaget Norilsk Nickel är huvudproducent av palladium, som är en biprodukt från nickelbrytning. Emellertid finns 80 procent av världens palladiumbestånd främst i Sydafrika, särskilt i Bushveld Igneous Complex, men även i Great Dyke i Zimbabwe. Några av de återstående globala fyndigheterna finns i USA och Kanada. Palladiumproduktionen i övriga delar av världen är obetydlig.

Vanliga användningsområden

Liksom platina används palladium ofta där katalysatorer behöver starta kemiska processer utan att delta. 65 procent av världsproduktionen används för detta. Efter elektronikindustrin med 16 procent av den totala efterfrågan är smyckesindustrin den tredje viktigaste köparen av palladium med cirka 7 procent – Kina är den överlägset viktigaste marknaden för denna ädelmetall. Palladium är inte bara viktigt för elektronik- och tandindustrin, utan också för cancerterapi på grund av dess förmåga att hämma celldelning.